Overkligheten har sakta börjat gå till verklighet och jag inser att det är sant, du är borta. Har aldrig suttit i en liknande situation tidigare och det gör ont, tro mig. För första gången känner jag mig riktigt svag psykiskt. Är oerhört tacksam för ni som stöttar mig och puschar på mig att jag är stark, för det är jag verkligen. Men detta kan jag säga är det hårdaste hittills, kanske beror på att det är något nytt som jag stöter på....