Man kan undra, när ska det bli stopp på allt helvete!?

Jag har svårt att förstå hur han har kunnat se mig i ögonen, och dessutom i 14 månader! Det är fan över ett år, jubelidiot. Känns jävligt skönt att jag for ifrån dig innan jag fick veta detta och att jag är fri från dig! Aldrig någonsin kommer jag att ha något med dig o göra. FYFAN SÅ SKÖNT säger jag! Skönt att alla får inse vad du är för slags person.

Idag ligger jag hemma och är sjuk.. spytt 2 gånger och mår inte alls bra. Tänker vara hemma i morgon med så att jag inte smittar någon, om det nu är magsjuka eller något som drabbat mig..

Gruvar mig så oerhört inför lördag.. vet inte vars jag ska ta vägen..

 

Tycker inte om att vara ensam, blev en jobbig kväll.. Kände redan på bussen hur jag brast lite då jag gick genom mina sparade sms.. 

''Fina ögonbryn du har. Det syns på en människa om han/hon ler med hela sitt ansikte eller inte. Du är fin. Läppsylberoende. Inbjudande. Fantastiskt människa. Hår och fötter. Kall på vissa punkter. Omhållen, mysigt. Handen. Första dejten. Mjuka. Kram,tröjan. Dörröppningen. Titthålet. Morsk. Hosta hela natten, vattenglas. Snygga skor. Ta med dig till läkaren. Morgonrock. Drömtjej,-kille. Coffeindryck. Kittlig. L.W.'' Bara jag som förstår, men skriver ner för att inte glömma.. Vill inte det. Ju mer jag sitter och tänker ju mer dyker det upp, samtidigt som tårarna rinner. 

  

     

Sitter och lyssnar på Lars Winnerbäck om och om igen.. Kan inte riktigt förstå, fortfarande, men veckorna har börjat ''rulla'' på och vardagen blir allt vanligare, om man nu bortser från det som ligger och gnager en i bakhuvudet hela tiden.. Det försvinner inte.

Igår fick jag träffa Frida och Freya, tack för middagen och allt. Du & Freya är verkligen underbara människor. Allt fler pusselbitar faller på plats för mig och det känns skönt, än fast det föralltid kommer saknas en massa bitar som aldrig kommer att hittas.. 

Helgen har spenderats i Ersmark, Umeå hos syster Viktoria, Macke och Stina. Moster har fått umgåtts med Stina lite och det sker framsteg varje gång jag kommer hit. Från början fick jag heta Moster Caca, sen Mia och nu denna gång är jag moster Milla :)

Åker tillbaka till Skellefteå med 16 bussen.. Så får väl se vad man ska göra ikväll? Något måste jag försöka hitta på så att tankarna lugnar ner sig..

Ibland har jag svårt att förstå mig på människor som framstår att vara någon annan än de är.. Visst är det irriterande?

Suttit och kollat på lite resor/kryssningar.. Kommer en weekend kryssning i November som jag är grymt sugen på, och det är såklart en partykryssning. Bara få ha skoj och släppa lös hämningarna efter allt som hänt, det är jag värd. Se om jag får med mig några av mina babes?

På Fredag bär det av till Umeå, får se vad fredagen har att erbjuda och på Lördag får jag förhoppningsvis träffa Frida. 



 

Förstår inte..

''Nya tankar dök upp och några fick försvinna efter att jag fick träffa din mamma i Fredags. Verkligen underbar! Tidningsannonsen igår fick mig ännu en gång att inse att det är verklighet, du är borta.. ;'( Om man ändå kunde spola tillbaka tiden, hade jag kunnat gjort något?''

Först och främst vill jag säga tack till tjejerna för i fredags, vi hade det verkligen roligt och det måste göras om. Sedan ett tack till Monica som bjöd med mig till frisörmässan i Piteå igår, fantastiskt och man blev verkligen inspirerad. Något som gjorde mig väldigt glad var då du sa att jag nog kommer få gå min lärlingstid hos dig, d.v.s. jobb direkt efter skolan. Härligt! Men blir som sagt kvar i Skellefteå, vilket inte jag hade planerat, men varför inte? Lite ljusa besked nu i mörkret. 

Efter frisörmässan igår möttes jag upp av världens bästa syster Lena och Saggjo! Vi åt tacos, hyrde film och åt gott, dock så var jag helt slut, så somnade efter att filmen spelats i kanske 10 minuter.. Ovanligt? Men nu blev det väldigt tomt och tankarna börjar snurra igen.. :(

''Det kanske var menat att du inte skulle komma... jag hade jag nog brytit ihop totalt'' 

Blev ingen dag utan tårar..  

Tänk dig att du börjar läsa en jävligt bra bok, du har precis tagit dig in på handlingen och VIPS så rivs resten av sidorna bort, du får ingen fortsatt handling och inget slut, vad gör man?

Idag känns det betydligt bättre än igår, inte fällt en tår, än så länge. Tror verkligen att samtalet med dig hjälpte, tack Frida!

Är nervös inför morgondagen, men kommer samtidigt att bli skönt att få prata.. Kanske får svar på många tankar/funderingar..

Ikväll har jag tänt ljus för dig.
En vecka sedan vi sågs...

Idag känns det extra tungt, ett tryck över bröstet..


''Om jag inte minns fel så sa att du sa att du gillade Lars Winnerbäcks låtar/texter..''

Man märker vilka som sviker när man verkligen behöver dem som mest..

Overkligheten har sakta börjat gå till verklighet och jag inser att det är sant, du är borta. Har aldrig suttit i en liknande situation tidigare och det gör ont, tro mig. För första gången känner jag mig riktigt svag psykiskt. Är oerhört tacksam för ni som stöttar mig och puschar på mig att jag är stark, för det är jag verkligen. Men detta kan jag säga är det hårdaste hittills, kanske beror på att det är något nytt som jag stöter på....